MovieZine har listat 10 böcker som måste bli film på en gång, titlar som aldrig fått något riktigt genomslag på bioduken trots att berättelserna tål det stora formatet. Listan publicerades den 27 september och spänner från amerikansk västernepik till en satir om förlagsbranschen.
Böckerna som väntar på sin filmadaptering
MovieZines lista omfattar tio böcker från olika epoker och genrer, från Cormac McCarthys 1985-klassiker Blodets meridian till Yellowface från 2023, som saknar filmversion trots sin berättarkraft.
| Titel | Författare | Genre/tema | Varför den skulle fungera på film |
|---|---|---|---|
| Blodets meridian | Cormac McCarthy | Västern, våld | Bildmässigt landskap och mytisk ondska som passar bioformatet |
| Infinite Jest | David Foster Wallace | Satir, beroende | Ett framtidssamhälle fullt av visuella idéer |
| The Spy Who Loved Me | Ian Fleming | Agentroman | Bondfilmen från 1977 lånade bara titeln, romanens egen handling är ofilmad |
| Räddaren i nöden | J.D. Salinger | Uppväxt | En av de mest lästa ungdomsromanerna som aldrig nått bioduken |
| Slutet blir döden | Juan Carlos Onetti | Latinamerikansk litteratur | Täta stämningar som kan bära ett regissörsdrivet drama |
| Kalle och den stora glashissen | Roald Dahl | Barn, fantasy | Uppföljaren till Kalle och chokladfabriken, med rymden som scen |
| Vindens skugga | Carlos Ruiz Zafón | Mysterium, Barcelona | Bokälskarnas thriller med en stad som huvudperson |
| Yellowface | R.F. Kuang | Satir, förlagsbranschen | Dagsaktuell och dialogdriven, lätt att översätta till film |
| Ingram | Kristian Bang Foss | Skandinavisk prosa | Nordisk ton som passar europeisk arthouse |
| De polyglotta älskarna | Lina Wolff | Relationer, makt | Provokativ och scenisk, med tydliga roller |
Nordisk litteratur går oftare till tv än till bio, som när det 2014 blev klart att Anna Janssons romaner om Maria Wern skulle bli tv-serie, med planen att alla böcker skulle filmas.
Varför dessa böcker fortfarande väntar
Ibland väntar böcker för att de är långa eller krångliga, ibland för att filmrättigheterna ligger hos en producent som aldrig gjort något av dem. En studio kan köpa en option, alltså ensamrätt att utveckla filmen under en viss tid, och sedan förnya den år efter år utan att något händer.
Under tiden kan ingen annan göra filmen.
Salinger är ett ofta nämnt exempel: författaren vägrade sälja rätten till Räddaren i nöden, och därför finns ingen film.
Sedan har vi längden. Infinite Jest är en tegelsten med långa fotnoter, och en spelfilm på två timmar kan bara rymma en liten del av den. Många tror därför att tjocka romaner passar bättre som serie, och det stämmer ofta. Blodets meridian är kort, men våldet är så grovt och prosan så svår att översätta till bild att flera regissörer gett upp.
Så finns berättartekniken. När ett källmaterial lever på en inre röst, som hos Salinger, eller på en berättare som manipulerar läsaren, som i Yellowface, måste den som adapterar hitta en filmisk motsvarighet. Annars blir det bara en film som återger handlingen.
Hur det arbetet går till förklarar vi i Från bok till bioduk: En inblick i filmatiseringarnas värld.
Så läser du listan som tittare
Letar du själv efter filmidéer bör du börja med att kolla rättighetsläget.